Har du någon gång provat att sätta en tuschpennas spets mot ett papper och låta färgen flyta ut i fibrerna? Färgen blir oftast intensivast i mitten för att gradvis blekna i fläckens kanter. Zsuzsanna Larsson Gilices verk i entrén till akutvårdsmottagningen utgörs just av sådana färgfläckar på olika sorters papperslappar, kraftigt uppförstorade. Det är som om den som höll i pennan stannade upp mitt i rörelsen, i tvekan eller eftertanke. I bilderna samsas det väldigt konkreta och det svårfångade: en pennas spår, och tanken som fick handen att stanna upp. Konstnären intresserar sig för skisser, processer, spår och fragment. Hon låter ofta språket ta plats i konsten, men i det här fallet rör det sig om en ordlös kommunikation.
Have you ever tried to put the tip of a felt-tip pen against a piece of paper and let the paint flow out into the fibers? The colours usually become most intense in the middle to gradually fade at the edges of the stain. Zsuzsanna Larsson Gilice’s work in the entrance to the emergency room consists of just such paint stains on different kinds of pieces of paper, greatly enlarged. It is as if the person holding the pen stopped in the middle of the movement, in doubt or reflection. In the pictures, the very concrete and the elusive come together: the traces of a pen, and the thought that made the hand stop. The artist is interested in sketches, processes, tracks and fragments. She often lets language take place in her work, but in this case it is a matter of wordless communication.